XYL ondgjorde sig över utemöblerna då ett antal plaststolar brakat ihop. Dessutom var det svårt att äta grillat om man var tvungen att skära i köttet vilket fick plastbordet att gunga oroväckand. Att solen strålar tär på plast har ingen radioamatör gått förbi. De ultravioletta strålarna formligen äter billiga plastmöbler.
Hur som så fattade jag vinken och inköpte tryckimpregnerat virke som blev till ett tvåmeter långt bord. XYL jublade och bjöd på invigningskaffe. Då brakade ytterligare en plaststol och jag fick arbeta vidare i sommarsolen. En i längd passande soffa snickrades till i naturträ som sedan oljades in med en egen linoljeblandning.
En fåtölj var ett måste så jag fortsatte med att tillverka en fåtölj till mig med breda karmar. Breda så att inte bara ett glas med svalkande dryck skulle kunna stå där utan även telegrafinyckeln, logg och kladdpapper.
XYL tyckte den såg riktigt behaglig ut och provsatt den. Hennes ansiktsuttryck skvallrade om "vill ha en också".
Det var bara att fortsätta såga och skruva vidare. En fåtölj som blev aningen mindre men mycket lättare att förflytta för min K-hustru, bidde det. Karmarna lagom breda att lägga läseboken på samt balansera ett vinglas.
Lycklig möblerade hon om trädgården och skall nu köpa dynor att förgylla sitsarna med.
Undrar om jag kan tigga till mig en ny telegrafinyckel nu? En Begali bugg står högst upp på önskelistan.
Mycket pengar är det.